dom små fantastiska!

På sistone har jag hamnat lite i nostalgins fantastiska värld. Jag pendlar från allt för massa år sen när jag var liten till bara härom året.
I april förra året så var det smakisar för Vide som gällde. Bilden från första smakportionen. Kommer inte ihåg va det var, men ser ut som gröt kanske!
 
 
Och den här fillifjonkan då... Man skulle kunna tro att det är Vide, men icke. Tuva 18 mån.
Men så sjukt lika är dom ju!
 
 
Och jag börjar nu gilla att titta tillbaks på tiden när dom var så här små. Att vi ändå har det bakom oss.
Vi älskar våra barn över allt annat, men det blir ju bara mer och mer härligt!
Och den känslan av att vi är kompletta. Ingen mer bebislängtan som faktiskt är ganska så jobbig att leva med.
 
Men det är tur att det kommer spruta ut bebbar det här året, för visst gosar jag gärna med nykläckta.
Bara jag kan lämna tillbaks dom en stund senare....
 
Men den som inte tycker att barn är det bästa som finns och att det är dom man lever för.
Dom är inte riktigt riktiga dom!

syskonkärlek

Knasungarna!
 
 
Som verkligen gillar varann!
 
Ibland får man en sån där härlig våg av tacksamhet över vad man har. Fick en sån nu.
Trots at jag är dundertrött, Vide är jätteklängig och förkyld och höll mig vaken mest hela natten.
 
Men ändå. dom är ju fina. Och dom är mina ungar!
och jo.. Anders ungar med.... :)
 
 
 

RSS 2.0